År 2072 fyller jag år på en Onsdag.



En gran , varför en gran kanske man undrar?
Något så ytterst grönt nära en grå värld och en järnväg?


Bilden ligger på min photobucket och tillhör en dator som inte är min lilla gullegris längre,tagen på en mobil som la av i vintras. Jag kan väl nästan komma ihåg att gå omkring i skogen då, dock inte dag, månad eller liknade. Dock att det var mer än ett år sedan, jag brukade promenera med en eller två kompisar där eller mamma. Trots att det går nog att ta på sig ett par skor och gå dit snabbt, leta lite efter granen nära stigen. Granen är icke den samma, den har nog växt till sig lite. Jag är där fast ändå inte där, det är så i många tillfällen i livet. Då man har chans att spendera livet på samma plats ett långt tag, eller kunna återvända till ett ställe.

Det landet som ligger nära hjärtat är Spanien, där det byggs otroligt mycket. På ett år kan det ha kommit en massa nya byggnader som man inte ens såg att arbetet påbörjades på, dock så fanns det tre husskelett till höghus som hade stått hela min uppväxt och under den tiden av veckor som vi besökte landet. Sommaren 2009 fanns de inte där längre, det tillhör bara minnen och nog kanske någon turists bilder. Vem vet? Kanske kommer det stå hus där Sommaren 2010...

Men jag är fortfarande kvar, en dag kommer det nog inte finnas bevis på att tre stycken husskelett någonsin har funnits där. Marknaden kanske fortsätter in till de dagarna då det inte finns någon som kan garantera att det har existerat. Jag läste på någon svensk hemsida att människor är rädda för att de ska bli bortglömda efter döden, att alla vill bli ihågkomna. Vad är det för människa som lyckats att bli ihågkommen? Är det kändisar? Filosofer? Andliga ledare? Ibland gråter du för någon du inte känner.. som Michael Jackson, gråt som han hade det enda botemedlet till cancer och genom att han är död så kommer du och många du känner dö. Människor kan bli odödliga i andra människors sinnen, genom sina handlingar, hur andra människor såg en och bara genom att finnas på rätt tillfälle vid rätt tidpunkt.


Dessa bilder under är Alfred Nobels testamente och en patent från honom, två dokument som gjorde honom till någon som inte kommer glömmas bort om samhället fortsätter i samma gångar som det är nu. Född 1833 och dog som 63 åring, ihågkommen i 114 år. Dock lite roligt att kungligheter går på hans årliga fest i Stockholm.

"Släktingarna fick bara cirka en halv procent av arvet eftersom Nobel ansåg att stora rikedomar som ärvs underblåser lättjan och bidrar till människosläktets försoffning."





"History became legend and legend became myth… and those things which should not have been forgotten… were lost…" Citat från filmerna som gav extra ihågkommande till herr Tolkien, dock inte till herr Tom Bombadil i böckerna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0